Hem / Radioarkivet  / Bio / Kontakt /

 

JAZZ OCH RELIGION    Klicka här för att komma till Sveriges Radios hemsida

 

Hur har kyrkan påverkats av jazzmusiken, och hur ser den relationen egentligen ut?

Ola Anderstedt och Ingemar Wågerman berättar om hur jazz och religion i hundra år har gått hand i hand.

Bidrog religionen till jazzens uppkomst - eller var jazzmusiken ett ”djävulens redskap”? 
Hur kommer det sig att det fortfarande ”svänger” i afro-amerikanska kyrkor?
Har jazzen med det att göra - eller är det egentligen tvärtom?
Var det de svarta baptistkyrkorna som en gång fick jazzen att svänga?
Och vad är egentligen ”call and response” och ”riff” ? 

En P2 Dokumentär om hur kyrkans musik har påverkats av jazzen och hur jazzen influerats av religiös tonkonst. 

Ola Anderstedt berättar om spirituals, om Duke Ellington och hans Sacred Concerts och om jazzbegravningar i New Orleans.

Om Mary Lou Williams och hennes musik om det svarta helgonet, och Alice Coltranes jazz i Ashram-tempet

på den amerikanska västkusten. Om John Coltrane och världens kanske mest sålda jazzskiva – A Love Supreme.

Och hur den amerikanska jazzen med sitt musikaliska uttryck behandlar bröllop och begravningar

och alla andra hållpunkter i det religiösa livet.

 

En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt

 

 

TIDIGARE PROGRAM

 

DAMORKESTRARNA         Klicka här för att komma till Sveriges Radios hemsida

Det finns mängder av bortglömda kvinnliga musiker och orkesterledare som ingen minns idag.

T ex den ungerska violinisten Lily Guyenes som flyttade till Danmark i början trettiotalet och var ett stort namn i svensk underhållningsmusik.

Och vilka kommer idag ihåg orkestrar som Rita Andys, Baby Stars eller Britt Johnstones' White Ladies 

som turnerade runt i Sverige under hela trettiotalet?  Eller damorkestrarna från femtio- och sextiotalet? Tre Trallande Jäntor,

Mälartöserna, Kiki Stenfelts orkester, Diana Millers Trio, Yvonne Modins Kvartett...

Ett program som dyker ner i Damorkestrarnas historia, minnen och musik.

 

Medverkande:
Harriet Sjösten och Siw Karlén, jazzbasister 
Marie Selander, författare och musiker
Ann Carlberger, 
musiker 
Linda Dahl och Kajsa Paulsson, 
forskare
Elizabeth Engdahl, 
orkesterledare och arrangör för
 Kurt Olssons Damorkester 


En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt

 

 

MEÄNKIELI                         Klicka här för att komma till Sveriges Radios hemsida

 

Här uppe i Tornedalen finns det bara duktiga musiker.

Musiker som i brist på all slags sponsring och ekonomiskt stöd startat sig själva och fortsätter med det –

fortsätter med musiken och att utveckla traditionerna från hembygden eller att helt enkelt göra tvärtom

och istället lämna ursprunget och skapa någonting helt nytt och helt eget. I ett Tornedalen som myllrar av kulturliv.

Här gör man Mozartopera på Meänkieli.

Här gör man reggaemusik på Meänkieli. Här spelar man rockabilly på Meänkieli.

Eller så sjunger man Klämsång som man blandar med musik från Cap Verde.

Många gånger blandas allt det här i en musikalisk smältdegel som blir en helt ny och unik musik.

Musiker och sångare. Skådespelare och författare. Poeter och konstnärer.

Antti och Niemi, Olofsson och Alatalo, Henriksson och Mörtlund.

Raj Raj och Jord. Surunmaa och Meänmaa. Tornedalsteatern och Bengt Pohjanen.

Meänkieli, som betyder ”vårt språk” är ett officiellt minoritetsspråk som är nära besläktat med finskan.

När Sverige och Ryssland 1809 enades om att dra en gräns längs Torne älv splittrades området

och den svenska delen av Tornedalen blev med sin kultur och sitt språk en minoritet i Sverige.

Den finska som talades här på den svenska sidan blev snart förbjuden och fick inte undervisas i skolorna.

Man fick inte ens tala språket i skolorna eller i andra kommunala och officiella sammanhang.

Så sent som år 2000 blev Meänkieli

erkänt som ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. 


En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt

 

SVART I SVERIGE              Klicka här för att komma till Sveriges Radios hemsida

 

En dokumentär om Makode, Sharon, Kalle, Blossom, Rennie, Barbara, Colin, Ronnie och alla de andra.

Ett program av Ola Anderstedt om och med de musiker och artister som kom hit från Nordamerika,

Västindien och Afrika och som bosatte sig här.

I vår tid av romregister, skolor som exkluderar hiphopare, bernsstatister i blackface och främlingsfientliga partier

är det kanske på sin plats att berätta historien om de nordamerikanska, afrikanska och västindiska artister och musiker

som kommit hit och bosatt sig i Sverige. Och att höra dem själva berätta vad dom tycker och anser om att verka och leva här.

Kanske handlar det om oförstånd. Som i affären med Berns 150-årsjubileum nu i somras och de undvikande svaren

att man inte kunde få tag i en så kallad afro-svensk artist så att man var tvungna att ta en svensk statist istället och måla henne i brun färg.

Måla henne i blackface.

När Louis Armstrong kom på besök med sin musik i början på trettiotalet var etablissemanget rädd för den nya ungdomsmusiken

och det etablerade musiklivet försökte med näbbar och klor att förminska jazzen.

En skribent beskrev jazzen på följande sätt:

”Den har skapats av negrer. Den har skapats av berusade negrer. Den har skapats av berusade negrer i bordellmiljö".

Louis Armstrong jämfördes med ett farligt djur som hade rymt från den afrikanska djungeln.

Den ende recensent som var någorlunda välvillig och fascinerad av musiken var den svenske tonsättaren Sten Broman.

Ola Anderstedt berättar historien om familjen Cherry, familjen Price, familjen Tainton, familjen Jah

Barnen och barnbarnen till Eric Bibb, barnen till Rebecca Ring och alla de andra.

En ny generation som knappast ser sig som invandrare längre trots att alla inte tycks vilja förstå det.

Och detta med hudfärg. Varför är det fortfarande överhuvudtaget ett problem?
 

  

 

FRÅN HARLEM TILL HERRÄNG OCH BACK AGAIN            Klicka här för att komma till Sveriges Radios hemsida


 

En helt ny generation har hittat till den klassiska jazzen från tjugo- och  trettiotalet.

Men inte genom att lyssna, utan genom att dansa. 

Möt den nya generationen lindyhoppers och den nya generationens klassiska jazz.

I dagens New York, på klubben Chicago i Stockholm på och världens idag största dansläger som ligger i

det lilla brukssamhället Herräng norr om Norrtälje.
På internet fanns det gamla svartvita filmer där svarta danspar uppe i Harlem kastade och slängde varandra

runt, runt i ekvilibristiska danser till amerikansk swingjazz. Och dessa gamla filmer tände en gnista.

En gnista som blev till en präriebrand som brinner särskilt stark just i Herräng.
Ett program om jazzen som man dansar till och danserna som jazzen behöver för att svänga. Idag! 

En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt