Hur hade vår historia beskrivits om den analoga inspelningstekniken hade uppfunnits 150 år tidigare ?
Då kanske vi hade haft möjlighet att höra en reportageinspelning om mordet på Gustav III i slutet av 1700-talet.
Eller höra Mozart spela sina egna verk eller Beethoven dirigera sina egna symfonier.
Eller höra ljudet av en torgmarknad i Gamla Stan.
Ljudet av Charles Dickens läsa sina egna romaner eller Gustav Fröding deklamera sin egen poesi.
Höra ljuden av Napoleonkrigen, Krimkriget eller Slaget vid Waterloo.
Naturligtvis finns inga ljud bevarade från dessa krig eller Slaget vid Waterloo och därför ser vår historia ut just som den gör.
Men det finns ljudminnen från de människor som var med.
Ljudminnet av Florence Nightingale som sänder ett meddelande till sina krigsveteraner från Krimkriget på 1850 - talet inspelat den 30 juli 1890 i hennes hem på 10th South Street, Park Lane i London.
Hon säger följande ord:
" When I am no longer even a memory, just a name, I hope my voice may perpetuate the great work of my life.
God bless my dear old comrades of Balaclava and bring them safe to shore. Florence Nightingale."
Här en länk till mer information om detta ljudminne
Ljudminnet av Martin Lanfrey, trumpetare och krigsveteran från Krimkriget - som spelar på signalhornet han använde vid det berömda slaget "Charge of the Light Brigade" ( Lätta brigadens attack ) vid Balaclava den 25 oktober 1854 och som ljöd till attack även den 18 juni 1815 -
Slaget vid Waterloo. Ett ljudminne inspelat den 2 augusti 1890 och som egentligen sträcker sig idag nästan 200 år.
Vi hör Martin Landfrey säga följande på engelska innan han blåser i hornet:
“I am Trumpeter Landfrey, one of the surviving trumpeters of the charge of the Light Brigade at Balaclava. I am now going to sound the bugle that was sounded at Waterloo and sound the charge that was sounded at Balaclava on that very same bugle [on] the 25th of October 1854.”